03 – Belarus

Belarus, landet som tidigare hette Vitryssland

Belarus, landet som tidigare hette Vitryssland här hos oss i Sverige, har nu officiellt bytt namn även här. Framöver blir det Belarus.
Landet styrs sedan 1994 av diktatorn Aleksandr Lukasjenko och han påstås ha vunnit även det senaste valet, med omkring 80% av rösterna. Det är ju ganska knepigt kan jag tycka, då de flesta säger att han inte är bra och att man inte ska rösta på honom. Det är inte så mycket jag kan göra åt detta.
Den tidigare Sovjetstaten har ett knepigt läge, de saknar havskust, men det finns gott om små insjöar. Det är ett flackt landskap, ungefär hälften så stort som Sverige, Belarus är inte med i EU, men gränsar till några EU-länder, Lettland, Litauen och Polen i norr och väster, samt Ryssland i öster och Ukraina i söder.

Belarus in vinter
Belarus – in vinter


I de norra delarna har man mycket skog, medan det i de södra delarna mest består av lövskogar. Vid gränsen till Polen finns den stora nationalparken Belovezjskja, som har sin utbredning även i Polen. Den polska delen klassades som världsarv 1979 Det var först 1992 som även den del som finns i Belarus togs upp på världsarvslistan.

Klimatet


Klimatet räknas som inlandsklimat, det vill säga varma eller mycket varma somrar och relativt fuktigt. Vintern är ofta kall, för att inte säga riktigt kall. I Januari har man en medeltemperatur på minus tio grader och två soltimmar per dag. Det är nog Juni som ser bäst ut, sett ur soldyrkartiden, då har man nio soltimmar i snitt per dag, och en medeltemperatur på behagliga 21 grader, det är visserligen ytterligare en grad i både juli och augusti, men med en timme mindre sol.
Medan övriga gamla östeuropa gör sitt bästa för att byta från det kommunistiska misslyckandet, så vidhåller Belarus den gamla stalinistiska maktformen, och har inga som helst planer på att överge den maktstrukturen. Trots detta, så erbjuder landet utanför huvudstaden Minsk, ett enkelt men mycket tilltalande landskap, med stora blåklintsfält, riktiga skogar och pittoreska byar, allt detta tillsammans med ett mycket gästvänligt folk gör at man glömmer kommunismen när man besöker landet. Det finns så mycket vackert att njuta av.
I de båda nationalparkerna Belovezjska och Pripyatsky huserar dessuom Europas egna bisonoxar, Zoorbr.

Landets historia i korthet.



Belarus blev självständigt i och med den sovjetiska kollapsen 1991. Som i många andra fall, blev det en ekonomisk nedgång, och det utnyttjade den tidigare kommunistpampen Aleksandr Lukasjenko, som då såg till att vinna valet 1994. Han gjorde dock tvärtom mot vad många tidigare kommuniststater gjorde, han valde fortsatt kommunism, genom att samla all makt kring sig själv som person, och tysta oppositionen genom ett hårt förtryck. Den modellen har fortsatt i Belarus. Visserligen hålls där allmänna val, men det är ingen, knappast Lukasjenko själv som tror på resultaten. Jag har inte läst att det varit några oberoende observatörer på plats för att övervaka att det är fria val, det mest trovärdiga är att valen helt saknat demokratisk trovärdighet.
Vi återgår till tiden strax efter krigsslutet, då landet anslöts till Sovjet. Man försökte bygga upp landet, men det var Moskva som styrde. Där ville man gärna att alla blev ryssar, och det genomfördes olika program för att förryska befolkningen. Många av de ryssar som bodde i övriga Sovjet kommenderades till Belarus för att arbeta. Till en fördel att ingå i den Sovjetiska federationen var att Stalin ville modernisera Blearus och då säkert ha det som en förebild för övriga Sovjetstater, så det tillfördes all moderna utrustning man kunde hitta. Belarus blev med tiden ett ganska välmående delrepublik, faktiskt en av de mest välmående delrepubliker.
Men landet drabbades av olyckor, i form av dels öppenhet. Folket kunde själva ta del av hur illa det stod till, jämfört med västländerna. Vid det sovjetiska upproret i augusti 1991, så visade det sig att den belarusiska ledningen inte tog avstånd från kommunismen, och då förbjöd parlamentet i Belarus kommunistpartiet att ägna sig åt politik. Sedan gick det snabbt. Redan den 26 augusti förklarade parlamentet att Belarus skulle vara politiskt och ekonomiskt självständigt från övriga Sovjet. Suveränitetsdeklarationen från 1990 fick status som grundlag. Några månader senare, den 8 december 1991, förklarade Ryssland, Ukraina och Belarus att Sovjetunionen var upplöst och i stället bildade men Oberoende Staters Samvälde (OSS) med säte i Minsk.

Efter självständigheten


Efter det att Belarus blev självständigt, var det en ganska lugn tid i landet. Livet lunkade på som i gamla vanliga fotspår, Ekonomin sjönk visserligen och folket fick det sämre, men de var fria och då kunde man stå ut med lite små problem. Tyvärr så fanns det ju politiker som inte kunde samsas utan den spänningen blev större och större. Man utlyste presidentval juni 1994. Då hade även det kommunistiska partiet återfått sin rättighet att bedriva politik. Det var då Lukasjenko lyckades fånga upp alla som var missnöjda, och vända dessa till sina anhängare genom att utlova reformer som passade de missnöjda. Valet 1994, anses vara demokratiskt, i så fall det enda demokratiska val Lukasjenko har lyckats vinna. Resten av de val han har varit med anses icke vara demokratiska, utan att de är en massa valfusk, som då gynnar, den forne kommunisten.
Efter valet 1994 samlade Lukasjenko mer och mer makt i sina egna händer. Oppositionen tystades. Genom en, troligtvis påverkad folkomröstning året efter, så lyckades Lukasjenko knyta banden närmare Ryssland, Man till och med införde Ryska som officiellt språk, då visserligen jämnbördig med det belarusiska. Det fanns visserligen observatörer på plats, men ingen av dessa ansåg att folkomröstningen gick korrekt till.
Han började kritiseras för att inte följa författningen, men kreativ som han var, så blev det givetvis en ny folkomröstning. I kommunismens anda ska ju alla få säga sitt, sedan att presidenten ser till att resultatet blir något helt annat än vad verkligheten säger, det tillhör en diktators verktygslåda.
Å andra sidan kan det inte vara lätt för en diktator. Alla är emot honom, eller åtminstone alla som har någon egen åsikt. En diktator omger sig ofta med ett antal ja-sägare, som då backar upp honom i utbyte mot en del priviligerier Men diktatorn måste hela tiden hålla folket i schack, och Lukasjenkos metoder var att utsett oppositionen för angrepp. De främsta sattes i fängelse efter skenrättegångar, under 2011 sattes sex presidentkandidater i fängelse.

Terrordåd


2011 skakades Minsk av ett terrordåd i tunnelbanan. Dådet dödade 15 människor och skadade minst 200. Man hittade två män som anklagades för dådet, och i november 2011 dömdes de till döden av en domstol, egentligen på väldigt oklara grunder. I EU säger man att åklagaren egentligen inte kunde bevisa något, och EU vädjade om att skona dessa två personer. Diskussionen tog slut i mars 2012, då Belarus meddelade att de båda männen avrättats. EU svarade med sanktioner, mera om detta här.
Belarus har lite svårt med sina grannar, det är egentligen bara goda relationer med Litauen och Lettland. Med Polen är det ansträngda relationer eftersom Polen anser att de polacker som bor i Belarus diskrimineras.

Lite fakta om Belarus hittar du här.

Ska du köra bil i landet, då tittar du in på Bilresaieuropa.se

Vill du prova på nationalrätten, Drakini.. här är ett par recept.

Belarus - Stuga med en kvinna i dräkt
Belarus – Stuga med en kvinna i dräkt
Dela gärna denna Artikel